Travade jag in på gymmet idag, istället för den mysiga vattengympan. Men jag inser nu att valet utav att hålla mina gymnastiska övningar under vattnet, inte alls var så tokigt! Allt man gör överom... hé syns ju! Med samtliga fel å brister, precis bara så där rakt av!

Den enda styrka jag har kvar idag är tydligen i armarna, allt annat kan jag sätta en stor bock i kanten till. Kanske inte så konstigt som jag burit och kånkat på den? Veden alltså! Men det är ju vad de säger om veden... den värmer två gånger om! Både då den görs i ordning och då den ska till å brinna. Men att stå där, halvdöv och ... Inför allas medlidsamma blick, det var minsann en prövning! En stor sådan dessutom! Det visar inte på något mod alls, det visar i detta fallet enbart på djup och svart idioti! Detta tar mig då en månad att komma ur... minst!

Min privatassistent på gymmet visade mig tålmodigt runt alla attiraljer och maskiner, jag var tvungen att prova allt eftersom dessutom. Nu vet jag, att nog har jag muskler alltid. Men de är döslut! De vilar! Har gått hädan! Vill inte mera! Väntar på våren, fåglarna å solen! Tänk att jag inbillade mig att "Gymmet". Ja, men det var dit alla runda "fjortissar" gick... Så man skulle nog ha förståelse när jag kom dit å var så hiiiiiiimla gammal, svag å slut å "något" överviktig? Nej, du! Glöm såna tankar, som Fälldin sa! Jag hörde till de yngre och absolut fetaste!

Äldsta "gubbrackarn", pinnande på där. På nå sån´t där mattelände. Som bara snurrar runt, runt. Han såg inte ut att jobba det minsta för det heller, usch!!! För såna gubbar! Fy! Säger jag bara, in på hemmet med dem allihop!

"Kärringeländet" på säkert 69 å ett halvt! Kastade omkring, med ett par hantlar som inte såg ut att väga mer än några hekton i hennes händer. Men jag smygtestade... ´å där låg åskilliga kilon inbakta i de hantlarna kan jag säga. Kärringen måtte ha tuggat krut, innan hon gick in i hallen! Nej, jag måste försöka ta mig ned i köket och göra mig en kopp te... å kanske en skinksmörgås? Så får jag börja banta imorr´n istället... Men det tar emot, det gör så himla ont i låren.

Ja, lite i rumpan också förståss. Fast det är väl egentligen ingenting om man jämför med vadmusklerna eller...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skulle jag kalla den "Härdsmälta A lá Cárte", bara så där rakt av?...   Njaee... För mycket matos över det hela tyckte ja! Men kanske lite enklare då, funderade jag vidare. "Skrivklådan"... Asch, det blev ju alldeles åt pipsvängen för mycket... ...

Christina Björklund i Brändön må ha rätt i sin sång om utedassets lov - Platsen där hon frann ron och friden. Själv såg jag den goda golvvärmens omvårdnad som snäppet högre, just den här kvällen. Vem vill se ut genom bräderna då avståndet var til...

Att balansen for all världens väg må då vara nog så hemskt!Men jag tror förståndet tog samma väg! Min man skulle absolut skjutsa mig till akuten, men jag vägrade. Det var mycket dumt av mig! Jag gör nu ständiga återkontroller, för att se om statusv...

Där var det ju ändå två jättefina dagar på raken... Tack och lov, för dessa behövde jag verkligen! Men man undrar ju i sin stilla fundering, om de vart fel nagerst? För det kan väl ändå inte vara så att det likfullt blir sommar igen... Efter ju...

Då Sonettan (= den äldste av två) Säger att han tagit lite extra jobb som kroeograf, till Fanfixion.se på nätet. Så vet jag faktiskt inte så mycket vad det handlar om! Man känner sig inte bara gammal, utan "utlevanes"!!! Men sådan är ju livets ...